Mora folkhögskola Skeriol

Anders och Emma Zorns engagemang och generositet var mycket viktiga för Mora folkhögskolas uppkomst. Anders Zorn själv undervisade i teckning. Här kan du läsa om folkhögskolan på Skeriol, som har verksamhet än idag.

Mora folkhögskola kommer till

Mora folkhögskola grundades 1907. Då hade tanken om folkhögskolan redan funnits länge. 1876 hade landstinget gett i uppdrag åt en kommitté att utreda frågan om en folkhögskola i länet. Men oron över vad det skulle kosta gjorde att arbetet gick trögt i Mora.

Vem som sådde det första fröet är svårt att säga, men Anders Zorn var tidig med att vädra sina idéer. Han har själv berättat om sina tankar:

På tal om folkhögskolan var det min tanke från början när min konst bragte mig mer än jag behövde, att i mitt testamente bestämma om en sådan bildningsanstalt efter min död. Men så kom jag att tänka på att det skulle vara mer tillfredsställande att försöka få en sådan anstalt till stånd medan jag sjelf kunde leda och övervaka den rätta riktningen- så att säga se barnet växa och sjelf vara med och leda dess uppfostran.

Uno Stadius var en folkbildare från Finland som startade den första ambulerande folkhögskolekursen 1905 på Sollerön. Det blåste nytt liv i diskussionerna om en folkhögskola i Mora.

Man enades om att folkhögskolan skulle ligga i den stora bostadsbyggnaden på den fastighet som då hette Katrineberg. Idag heter den Skeriol. Mora kommunalstämma beslutade att hyra ut lokalerna utan kostnad i fem år. Anders Zorn bidrog med 20 000 kronor som ekonomisk grund och det tyckte man var en betryggande summa.

Ett stort hus med flyglar, framför huset en gräsmatta med björkar.

Skolhuset med flyglar. Foto: Berta Hallgren/Mora bygdearkiv

Mora folkhögskola invigs

Den 1 november 1907 invigdes Mora folkhögskola. Landshövding Holmquist höll invigningstalet där han rådde eleverna:

Bliv en karaktär! Skilj på sken och verklighet, på det äkta och det oäkta. Sök bilda dig en egen uppfattning inför den Högste och ditt samvete och för sedan fram den utan räddhåga. Lär dig i denna partiernas tid att se utan partifärgade glasögon, lär dig att känna med känslor, som icke äro uppjagade av partilidelser!

Anders Zorn höll högtidstal, Mora manskvartett sjöng och njöt av en festmåltid till det facila billiga priset 1,25 kronor.

Ett 80-tal uppställda människor framför ingången till ett stort hus.

Skeriol med Anders och Emma Zorn i mitten. Foto: Berta Hallgren/Mora bygdearkiv

Folkhögskolan och makarna Zorns generositet

Janne Romson blev rektor för den nya folkhögskolan. Kursavgiften var från början 25 kronor och Anders Zorn var själv teckningslärare. Man hade också kurser i bland annat slöjd, skolkök, fältmätning, byggnadsritning, natur- och hälsolära, samhällskunskap och modersmål.

1910 köpte Anders Zorn fastigheten och lät verksamheten använda den utan kostnad. Under de första åren byggde man ut, drog vatten och avlopp och förberedde jorden för att kunna ha trädgårdskurser.

Zorn betalade för en brunnsanläggning med pump. 1912 överlämnade Anders och Emma Zorn en donationsfond som innehåll 50 000 kronor till skolan. Samma år drog man in elektricitet. Anders Zorn ritade två flygelbyggnader till skolhuset 1913 som han betalade för att byggas. Han var också villig att låna ut pengar för att kunna köpa mer mark och byggde ekonomibyggnaden för den nybildade lantmannaskolan.

Människor i gammeldags kläder framför ett stort hus som påtar i jorden med krattor

Jordbrukslära på Skeriol. Foto: Berta Hallgren/Mora bygdearkiv

Ander Zorns engagemang och generositet betydde mycket för Mora folkhögskola. Efter Anders Zorns död den 22 augusti 1920 fortsatte Emma Zorn att hjälpa folkhögskolan. Bland annat såg hon till att ordna med centralvärme och idrottsplan för att nämna några exempel. Skeriol har sedan under flera om- och tillbyggnader fått det utseende den har idag.

Källa: "Kulturmiljöer i Mora" av Anders Romson och Barbro Barwing

Senast uppdaterad: 8 maj 2023