Kyrkogatan
Kyrkogatan, eller gågatan, är hjärtat av centrala Mora. Här finns caféer, restauranger och butiker. Kyrkogatans historia har sin början under andra halvan av 1700-talet. Här kan du läsa om hur Kyrkogatan har utvecklats.
Gammal bild på Kyrkogatan.
Kyrkogatans uppkomst
Kyrkogatan ”föddes” i samband med storskiftet, då regeringen beslutade om att omfördela odlingsbar jord. Ett sex meter brett vägmarksunderlag lades ut i sydvästlig riktning från kyrkan, det som idag är Kyrkogatan. Kyrkogatan kallas också för "gågatan".
I Sverige diskuterades frihandel och samtidigt började man planera för handelsbodar och hantverksetablering längs Kyrkogatan. Under åren 1855 till 1890 förvandlades åkermarken till affärsgata med bank, post, apotek och ett antal affärer.
Längs med Kyrkogatan låg fyra frikyrkor.
- Betelkapellet 1884
- Betlehemskyrkan 1896
- Immanuelskyrkan 1896
- Frälsningsarmén 1902
Där låg också en templarorden som var en nykterhetsorganisation.
I bildspelet ser du Betelkapellet, Templarorden och Frälsningsarmén.
Gågatans framväxt
1980 invigdes gågatan som vi känner igen den idag. Några påbyggnader har gjorts, till exempel en påbyggnad med en våning på hussträckan som ligger på södra sidan om gatan. Men redan vid 1870-talet fanns det tät och nästan sammanhängande bebyggelse längs gatans båda sidor.
I början av 1870-talet startade Hållbus Lars Larsson en affärsverksamhet där klädbutiken ”Kompis” ligger idag. Ut mot Kyrkogatan var det en diversehandel. Mot baksidan fanns gården som bestod av lagerbod, silbod, färdstall, ladugård, stall, tröskloge och spikförråd. Hållbus Lars Larsson bodde med familjen i övervåningen. Färdstallet användes som ”parkeringsplats” för bönder som kom till butiken med häst och vagn.
"Nordeahuset" före 1919
Längst upp på Kyrkogatan ligger Nordea. Nordeahusets äldsta delar är från 1896. Det var från början ett bostadshus i ett plan med sadeltak. 1919 byggdes huset till och fick ett pampigt säteritak. Då flyttade Kopparbergs Enskilda Bank in. Därefter blev det Göteborgs Bank (Götabanken) och 1963 gjordes en tillbyggnad in mot gården.
Mitt emot Nordea ligger det pampiga så kallade Weisenburgska huset. Huset skiljer sig i sin stil från omgivande byggnader. Det är byggt i sten under åren 1912-1913 och för tanken till sydtysk och österrikisk arkitektur.
Vad är sadeltak och säteritak?
Ett sadeltak är ett yttertak där två obrutna takfall sitter ihop uppe i takåsen. Det är den vanligaste typen av tak som ses på de flesta hus. Det är väldigt praktiskt om man har ett klimat med mycket snö eftersom snön kan rasa av sig själv när den börjar smälta.
Ett säteritak är ett yttertak som består av två brutna takfall med en våning emellan. Taket är ett valmtak, vilket betyder att taket inte bara har takfall mot husets långsidor utan även mot kortsidorna. Säteritaket visade förr att gården var en frälsegård, alltså befriad (frälst) från skatt.
Branden som förändrade Kyrkogatan
Tidigt på morgonen 30 april 1900 bröt en omfattande brand ut på Kyrkogatan. Fem bostadshus med totalt tolv byggnader lades i aska men Hållbus Lars Larssons bostadshus räddades tack vare sitt plåttak och sin putsade fasad.
Den första byggnaden som byggdes efter branden var den byggnad som idag tjänar som lampaffär. Den byggdes 1901 som lokal för Mora tidning. Huset har kallats "Blå huset" men idag känner de flesta igen det som "Elbilampan" efter lampaffären som låg där under lång tid.
Efter branden byggde sig Carl Romson en bostad. Det är det hus där Kaffestugan idag har sin konditoriservering. Om du tar en kaffe i Kaffestugans trädgårdsservering mot baksidan kan du se den idag äldsta bevarade byggnaden på hela gågatan, en röd uthuslänga.
Kyrkogatan 1943. Foto: Sam Lawson/Mora bygdearkiv
Källa: "Kulturmiljöer i Mora" av Anders Romson och Barbro Barwing