Information om coronaviruset
Läs om hur Mora kommun och andra myndigheter hanterar spridningen av coronaviruset, även kallat Covid-19.
Orsa kommun Blomsterlupin och jättebalsamin är exempel på invasiva arter som i våra trakter sprids fort, försämrar förutsättningarna för vår naturliga flora och fauna och hotar den biologiska mångfalden. Många arter som vi idag betraktar som naturliga har en gång förts hit oavsiktligt eller med avsikt. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller som sprider sjukdomar . Blomsterlupin Jättebalsamin Invasiva arter är ett ökande problem i naturen och ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Vår hantering av trädgårdsväxter och trädgårdsodling är den vanligaste spridningsvägen av invasiva växter. Den negativa utvecklingen kan hejdas om vi är fler som blir medvetna om riskerna med dessa arter. Vi behöver lära känna igen växterna och veta hur man ska handskas med dem. Det är viktigt att komma ihåg att främmande arter även kan introduceras oavsiktlig genom transporter av varor och gods. Den spanska skogssnigeln som också kallas för mördarsnigeln är ett exempel på det. Den har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter. svDocReady(function() { var sv = window.sv, events = sv.Events; events && events.trigger(events.types.updateOembedLinks, $svjq('#svid12_60b44774171ac1faf287200f'), {replace: true}); }); Det här kan du göra Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka skada. I våra trakter är det framförallt de invasiva växterna som sprider sig lätt med frön, växtdelar och rotdelar som allmänheten kan hjälpa till med. Det är viktigt att göra rätt med växtmaterialet när man bekämpat på olika sätt. Släng inte växtavfallet på komposten då flera av de invasiva växterna har så stor växtkraft att en liten bit av en stjälk kan slå rot. Rapportera in dina fynd på invasivaarter.nu Om du upptäcker invasiva arter i din trädgård, ta bort dem. Lägg inte växtdelar på komposten eller i naturen. Växtdelar lämnas förpackade i säck i brännbart på närmaste återvinningscentral. Eldning av trädgårdsavfall är tillåtet så länge olägenhet inte uppstår eller att det råder eldningsförbud. Kom ihåg att det krävs markägarens tillstånd om du önskar hjälpa till med åtgärder på annans mark. OBS! Släng inte på någon gammal "bytipp" eller i skogen! Att lägga trädgårdsavfall utanför sin egen tomt klassas som nedskräpning, vilket är ett brott enligt miljöbalken. svDocReady(function() { var sv = window.sv, events = sv.Events; events && events.trigger(events.types.updateOembedLinks, $svjq('#svid12_49156cbe171df91ec6a4d9dc'), {replace: true}); }); Listade arter inom EU window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d848 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d848 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); För att skydda miljön och samhället finns sedan 2015 en EU-förordning som listar vilka växter och djur som anses vara invasiva och hur dessa ska hanteras. Totalt 66 arter omfattas idag av EU-förordning en och av dessa är tolv etablerade i Sverige och åtta finns sporadisk i landet. Arter som finns på EU-listan får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande. Blivande invasiva arter window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d849 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d849 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Det finns även ett antal arter som inte är EU-listade men som är eller riskerar att bli invasiva i Sverige . Det är till exempel lupin, parkslide och vresros . För dessa finns ännu inga lagstadgade skyldigheter men de utgör ändå ett växande problem. Eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem håller Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vatten myndigheten att ta fram en risk lista , totalt 1033 arter har b livit bedömda . En nationell lista förväntas fastställas under 2021 och arter som hamnar på denna lista kommer att få samma status som EU-arterna. Ny lagstiftning window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d84a .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_49156cbe171df91ec6a4d84a .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Från 1 januari 2019 har markägare ansvar för att se till att de arter som finns med på EU:s lista inte sprids. I våra trakter betyder det att man ska ta bort jätteloka och jättebalsamin om man har dem på sin mark. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en nationell lista där förhoppningsvis både lupin och parkslide kommer med men i dagsläget finns ingen lag som reglerar dessa arter. Både lupin och parkslide är dock mycket besvärliga arter som bör hanteras liknande.
Senast uppdaterad: 26 november 2020