Tillgänglig lärmiljö i grundskolan
En tillgänglig lärmiljö innebär att vi skapar en skola där alla barn och ungdomar kan utvecklas, lära sig, känna sig trygga och må bra.
Vad innebär tillgänglighet?
Tillgänglighet beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar oavsett funktionsförmåga. Alla barn och elever ska ges tillgång och möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. Verksamheter ska främja en tillgänglig lärmiljö, identifiera och undanröja hinder. Delaktighet ger goda förutsättningar till inlärning och utveckling.
Figur: Tillgänglighetsmodell – en samspelsmodell för tillgänglig utbildning SPSM (2024).
Pedagogisk, fysisk och social lärmiljö
Målet är att varje elev ska trivas, känna sig sedd och få bästa möjliga stöd för att lyckas. För att göra detta använder pedagoger olika sätt och material för att variera sin undervisning. Det kan vara att använda visuellt stöd, variera skoluppgifter och använda sig av kompensatoriska hjälpmedel.
I skolan är det viktigt att det finns ett samspel och balans mellan den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön. Dessa lärmiljöer är lika viktiga för att göra skolan tydlig, hanterbar och meningsfull. En skola för alla.
- Skapa goda relationer med elever.
- Känna till elevernas styrkor och behov.
- Planera undervisningen utifrån elevernas förmågor.
- Personal har samma syn på eleverna för att ge likvärdigt stöd.
- Använda stödjande strategier.
Exempel på stöd:
- Förutsägbarhet och tydliga rutiner.
- Välorganiserad klassrumsmiljö.
- Visuellt stöd som tydligt kroppsspråk, bilder, foto och filmer.
- Hjälpa elever att utveckla studiestrategier och strukturstöd.
- Bryta ner uppgifter i mindre delar.
- Träna minnesteknik.
- Aktiviteter där alla kan delta.
- Miljöer som uppmuntrar elever att lära känna varandra.
- Delaktighet i att skapa gemensamma trivselregler.
- En miljö som tillåter och uppmuntrar olikheter.
- Stöd för elever i social träning.
- Förutsättningar att utveckla empati hos eleverna.
- elever utvecklas genom att umgås och lära tillsammans.
- Lokaler inomhus och utemiljö.
- Rum eller delar av rum med olika funktioner och innehåll.
- Utemiljö som möjliggör lek, samvaro, utveckling och lärande.
- Användning av utemiljön för undervisning.
- Bra belysning, luftkvalitet och akustik.
- Sätta upp information på väggar med ett tydligt syfte för att hjälpa till med synintryck.
Vad säger styrdokumenten?
Styrdokument är regler och riktlinjer som bestämmer hur skolan ska fungera. De hjälper lärare och elever att veta vad som förväntas av dem och hur undervisningen ska genomföras.
Skollagen beslutas av riksdagen och är en lag som innehåller viktiga regler för skola och förskola. Skollagen beskriver vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. Den berättar också om skolans och huvudmannens ansvar för verksamheten.
En läroplan är en förordning/regel som regeringen bestämmer och som alla skolor måste följa. Den beskriver skolans värderingar och uppdrag. Den visar vilka mål och riktlinjer som ska följas i arbetet.
Det finns många olika förordningar som rör skolväsendet, till exempel förordningar som reglerar de olika skolformerna. En förordning utfärdas av regeringen och ska följas.
Här följer ett urval bland de förordningar som rör förskola och skola:
- Skolförordningen, (2011:185)
Länk till annan webbplats. - Förordning (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Länk till annan webbplats.
- Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Länk till annan webbplats.
- Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling Länk till annan webbplats.
- Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Länk till annan webbplats.
Skolverket kan bestämma regler som måste följas. Dessa regler kallas föreskrifter. Regeringen måste först säga i en förordning att Skolverket får ge ut föreskrifter inom ett visst område. De kan exempelvis gälla kursplaner och betygskriterier, bidrag för elever i fristående skolor och statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.
Den här lagen ska stoppa diskriminering och se till att alla har samma rättigheter och möjligheter.
Den här lagen förklarar de grundläggande demokratiska reglerna för hur kommunen ska styras. Bland annat reglerar kommunallagen: likställighetsprincipen, självkostnadsprincipen, sammanträdesregler, hur protokoll ska föras, initiativrätt, beredningskrav, delegering av beslutanderätt samt anmälan av delegeringsbeslut, jäv, ekonomisk förvaltning, revision och laglighetsprövning.
- Den här lagen förklarar hur myndigheter ska hantera sina ärenden. Syfte med lagen:
- Att ge korrekt underlag för beslut så att besluten blir rätt.
- Att säkerställa rättssäkerhet, exempelvis genom att vara opartisk och noggrann.
- Att myndigheterna ska hjälpa människor att ta till vara på sina rättigheter.
- Att se till att ärenden inte tar för lång tid och inte prövas i onödigt många instanser.
Den här lagen handlar om hur myndigheter ska hantera allmänna handlingar. Lagen reglerar:
- Hur handlingarna ska registreras.
- Hur och när handlingar får lämnas ut.
- Hur handlingarna ska hanteras på andra sätt.
- Tystnadsplikt (när man inte får prata om vissa handlingar).
- När det är förbjudet att lämna ut handlingar.
Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som beskriver oilka rättigheter alla barn under 18 år har. Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020, vilket betyder att alla som arbetar med barn i Sverige måste följa dessa regler.
Garantin för tidigt stöd finns för att skolor snabbt ska upptäcka elever som riskerar att få problem med svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Målet är att ge rätt hjälp i rätt tid. För att lyckas med detta behöver alla i skolan samarbeta. Här kan du hitta stöd och tips för hur vi kan arbeta tillsammans för att ge elever det stöd de behöver.
