Information om coronaviruset
Läs om hur Mora kommun och andra myndigheter hanterar spridningen av coronaviruset.

Mora får ingå i stort forskningsprojekt om sjöbotten i Saxviken

Mora kommun har godkänts att få ingå i ett större forskningsprojekt om hur sediment i sjöbotten kan saneras. Det är forskare vid den kemiska institutionen på Umeå universitet som har beviljats fyra miljoner kronor från Statens geotekniska institut för att pröva en ny saneringsmetod på förorenade sediment i sjöar och vattendrag.

Flygfoto över Saxviken.

Saxviken i Mora.

Metoden har utvecklats, patenterats och testats av forskare vid NASA:s Kennedy Space Center i USA.

För Mora del handlar det om att få bättre kunskaper om de föroreningar som kan finnas nere i sedimenten i sjöbotten vid Saxviken, som går in mot centrala Mora. Runt Saxviken har det i äldre tider funnits sågverk och annan industriverksamhet, vilket innebär att det kan ligga gamla föroreningar nere i sjöbotten.

”Vi är glada att få möjlighet att ingå i det här forskningsprojektet. Det är mycket förmånligt för Mora att få större kunskap om föroreningarna nere i sedimenten och hur de eventuellt kan saneras”, säger miljöinspektör Iréne Lilja på Mora-Orsa miljökontor.

De gamla föroreningarna nere i sjöbotten i Saxviken, anses inte utgöra någon omedelbar fara för allmänheten idag. När det gäller badplatsen vid Saxviken, har botten där täckts av både sand och markduk och provtagningar visar att det inte är någon fara att bada.

I det aktuella forskningsprojektet medverkar förutom Umeå universitet och Statens geotekniska institut, en rad olika intressenter och organisationer, bland dem Mora kommun som får medverka och dra nytta av resultaten. Kommunen behöver inte lägga in pengar, utan det enda som krävs är en viss arbetsinsats.

”Metoden som ska testas har använts framgångsrikt i USA och Kanada. Men för att kunna introducera en ny teknik här i Norden behöver vi göra studier för att bättre förstå hur den fungerar under svenska förhållanden,” säger Stina Jansson, universitetslektor och huvudansvarig för projektet,

De metoder som i dag används för att hantera gifter i sediment har nackdelar. Muddring till exempel, innebär att man gräver bort och flyttar på föroreningen som sedan måste tas om hand på annan plats. Att täcka över sedimentet med ett barriärmaterial riskerar att störa ekosystemet – och man blir egentligen inte av med föroreningarna.

Den metod som Umeåforskarna nu ska testa går ut på att placera moduler med långa ihåliga piggar av polyetenplast, fyllda med plastgranulat och etanol, fastsatta i en flexibel matta i sedimentet.

”Förhoppningsvis kommer vi att få stor nytta av det här forskningsprojektet, där vi får ingå utan att få några kostnader. De nya kunskaperna ska hjälpa oss att förhålla oss till det som kan finnas i sedimenten i Saxvikens sjöbotten, säger miljöinspektör Iréne Lilja.

Forskningsprojektet ska starta senare i år och pågå till 2023.

Senast uppdaterad: 21 februari 2020